VA-i-tiden feb, mars 2020: Webredaktören har ordet

Nedanstående text finns som pdf fil här: Webredaktören har ordet feb mars 2020r1

_________________________________________________________________________

Plötsligt blev det allvar och våra liv ändrades. Vi trodde inte det skulle hända, inte så här och inte så snabbt, men nu är förändringen här och vi gillar det inte.
Inte någon del av det, inte om vi är ärliga.
Allt det vi trodde var givet för en månad sedan är ifrågasatt idag.
Och vi blir rädda. Vad är det som händer med vårt samhälle?
Med våra liv?

HUSARREST FÖR hundratals miljoner människor i det nya jobbet vi alla fått, för att få spridningen att gå långsammare. Kurvan ska slätas ut. Men samtidigt ska inget ändras, allt ska bli normalt och det här är ett budskap som många vet är fel, men vi vill det ändå. Tillbaka till det normala. Fredagskväll med vänner, det är ju det vi vill, inte sant. Livet måste få fortsätta som det var, för vi vet vad vi har, men inte vad som kommer. Men tänk om det som kommer är bättre? De politiska beslut som fattas i ett krisläge kan och kommer alltid motiveras av just krisläget. Undantaget som gör att allt snart ska bli som förr.

Fast det som händer är att man faktiskt – trots motstånd från det rådande – visar att det är fullt möjligt! En annan värld är möjlig, tråkigt bara att den måste skapas för att undvika panik.

Skriver  därför som vanligt om cirkusen i frågan om våra va-system och hur det påverkar dig och din familj och det som sker även under Corona månaden-feb -mars. Vi kan nog räkna med våra centrala VA-systems underhåll kommer att bli påverkade under en framtid, men det vi inget  om. Ändock vågar vi att ge er en liten tankeställare i dessa corna tider.Vi som skriver dessa små inlägg tycker det är viktigt att påtala att i stort sett hela landsbyggdens invånare inte belastar våra centrala va system och lever i ett decentralicerat ekologiskt hållbart ekologiskt system. 

 

Lars Hylander skriver i UNT att han får inte ihop de lättade kraven på provtagning för corona med samhällets dyra krav och rädsla för smitta från de med enskilda avlopp. Dyra krav mot avlopp trots liten smittrisk

En allvarlig fundering. Hur agerar vi i pandemins spår. Jag har en känsla av att Regering/Miljödepartement har pandemipanik och inte bryr sig om ifall ytterligare folk lämnar landsbygden pga avloppsjakten. Huvudsaken är att de i städerna skonas när kvartersbutiken hotas av konkurs. Därför kan vi få jobba i ännu värre motvind från nu. Därför viktigt att vara tydlig och ideligen upprepa Peter R:s mantra med tre punkter. Eller koka ner det till ett: Återför ansvaret för små avlopp till Naturvårdsverket.

OM Nv (Naturvårdsverket) har tillsynsansvaret för alla avlopp så  motverkar det att olika standarder utvecklas för hur små respektive stora avlopp bedöms. Det är ju samma sorts bajs, med enda skillnaden att i städerna är det spetsat med en cocktail av samhällets alla giftkemikalier.”

 

 Ulf Svensson ställer Coronakrisen i förhållande till va frågan: med inlägget: Sans och balans i VA-frågan. Ulf skriver: Sveriges kommuner bedriver nämligen i dag en frenetisk kampanj, påhejade av lobbyorganisationen Svenskt Vatten och VVS-Fabrikanternas Råd, att förmå fastighetsägare på landsbygden med enskilda avlopp att anslutas till det kommunala VA-nätet. Detta trots att det visat sig vara onödigt i stora delar av landet. 

 

Nu till vad som hänt sedan vårt senaste brev.


Först har vi Föreningen sedan SLAMFRÅGAN .

 

VA-i tiden- Förening, nätverk och facebookgrupp

Läs gärna vad som händer runt om i Sverige på VA-i-tiden.se  som fungerar som startsida och har en ny utformning.

Du hittar på den nya skapade hemsidan följande. 

  • Nätverkets inlägg, som dels har sina fasta sidor om sakkunskap, lagen, politik, men som också fungerar som en “dagstidning” med rapporter om människor runt om i landet som berättar om sina erfarenheter av tvångsanslutningar och utdömda avlopp, om haverier och bräddningar i kommunala reningsverk och om slamspridning på åkrar av förgiftat avloppsvatten .
  • Föreningens sida. Vi var 10 personer som samlades i Köping i november 2019, och startade en liten typ “fackförening”.för att påtala och hjälpa människor i dessa frågor
    På sidan hittar du hittar vår värdegrund, stadgar, info om lagar, politik och nätverkets tidigare kontakter med myndigheter och riksdag. Föreningen arbetar med att finna sätt att organisera upp verksamheten och kan beskrivas som att vara i interimstadiet.

    Läs vår argumentationsskrift resp infobladet som delades ut till deltagarna på Havs- och vattenmyndighetens konferens 5 mars, då deras vägledning för miljöinspektörer för små avlopp presenterades.

    Vill du bli medlem och stötta verksamheten, anmäl dig här Se stadgar).
    (Köpings Norra Mälarstrand (de som överklagat besluten får känna sig berörda) och Orsa Sörmedsjöns byföreningar är anmälda till föreningen som föreningsmedlemmar enl beslut i strategigruppen.
  • Facebookgruppen för föreningen är VA-i-tiden nätverk Vi har inte ännu skapat en hemsida men vi arbetar på det.
  • Även andra grupper driver dessa VA-frågor bl. a. på facebook:  Eget avlopp och Avloppsbedrägeriet sa Nej till tvångsanslutning.

Fastighetsägarna till hus på landet för permanentboende eller fritidsboende, vi människor, vi invånare och skattebetalare, begriper inte hur kommunerna kan döma ut de små avloppen eller hur kommunen kan kräva flera hundra tusen för anslutningsavgiften, när man har fullt fungerande system, eller när man inte har något vatten och avlopp utan enbart torrdass. Vad skall man då koppla in? Andra undrar hur de kan tvingas betala årlig avgift till va-systemet som de inte anslutit sig till. eller inte har behov av på grund av att man inte har några utsläpp

Läs Ulla Forslings inlägg på facebook från Umeå. 

 

Kommunernas hantering av slam från reningsverken

När vi med enskilda små avlopp tvingas till mycket dyra åtgärder för vår decentraliserade avloppshantering, undrar vi hur kommunerna hanterar sin avloppsverksamhet och restprodukterna i form av reningsverksslam

 

Kommunernas hantering av  avloppsslammet från reningsverken ifrågasätts av forskare och vanliga människor. Slammet sprids nu exempelvis på åkrar, eller skickas iväg till gruvhål, eller varphögarna kring gruvor, eller läggs på deponier.

 

Det som för små avlopp är miljöfarlig verksamhet, är efter reningsverken bra gödning för åkermarken, och ett bra kretslopp mellan stad och land. Tyvärr är detta slam inte bara bestående av vår skit från toaletterna, utan är kraftigt förorenat av vatten från vägar, med mycket plastpartiklar, metaller, oljor mm, vatten från sjukhus, offentlig verksamhet, och från kemikalier och plastpartiklar som tillsätts i reningsverken.

 

Det innebär att det blir en bisarr situation, när husen omkring åkrarna där avloppsslam sprids, krävs att genomföra ombyggnad av sina små avlopp, pga att infiltrationerna anses för gamla och marken runt om inte räknas som nedbrytare och uppfångare, medan avloppsprodukterna från stadens reningsverk, anses kunna brytas ned och fångas av markens mikrober, bakterier, och jorden i sig, dvs markens retention. Se bilaga (Screen Shot)

 

Nu har en statlig utredning, den 4:e sen 2000 slagit fast att avloppsslam från reningsverk, aska från fjärrvärmeverk, och div annat som städerna vill bli av med, kan blandas ihop på fotbollsplans-stora  betongytor eller tillfälligt läggas på åkermark. Betongytorna är utan kanter och kan placeras nära bäckar och åar, och därefter köras ut på åkrarna.

Visst är det märkligt att marken fungerar för stadens förorenade avlopp, men att infiltrationer, förbränningstoaletter, eller torrdass inte fungerar på samma sätt. 

 

I Hallstahammars kommun vid Köpings kommungräns har byggts en 2 fotbollsplaner stor betongyta där mixning av bla annat 30 000 personers avloppsslam skall blandas med andra avfallsprodukter. Biototal som kommer genomföra mixningen, säger att eftersom slammet blir Revaq-certifierat enl Svenskt Vattens normer, så är det ok att sprida på åkrarna.

 

Stäholmsbäcken som rinner 150 m från plattan rinner ut i Mälaren vid fågelskyddsområdet, och Stäudds fritidshusområden och kommer föra med sig lakvatten från mixningsplattan och åkrarna. Köpings kommun litar dock på att Hallstahammars kommun följer regelverket och har kontroll på verksamheten, och är inte oroliga för tillkommande föroreningar och näringstillförsel. Detta gäller även Länsstyrelsen. 

Däremot är inte de boende intill trygga. Förra veckan tog de vattenprover vid plattan. Trots mycket regn är plattan utan vattensamlingar, och de undrar vart det vattnet tagit vägen? 

De boende intill är också oroliga för att bli sjuka av luftburna virus och bakterier, av ständig bajslukt och av att grundvattnet skall förstöras och därmed deras dricksvatten.  Lars Hylander pekar på riskerna med PCB, dioxiner och PFOS.

 

Under förra fullmäktigemötet i Köping sade kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Salomonsson, att reningsverket inte släpper ut några gifter (se sist i artikeln) , och hon bad Köpingsborna att inte spola ner medicin och annat som inte skall spolas ned i toaletten.

Det hon inte förtalte var att många läkemedel som vi stoppar i oss, kommer ut i avloppet relativt opåverkade, och ung hälften passerar rakt igenom reningsverken. (T ex: Fåglar som lever av avloppsdammars föda uppvisar ej lika aggressivt beteende pga antidepressiva medel. Därmed får de  mindre mängd mat och reproducerar sig sämre.)

Det som inte spolas rakt ut i sjön av läkemedlen (50%) hamnar i slammet, bl a motsvarande 5000 p-piller/ha hamnar i åkermarken vid slamspridningen. I en del fall bryts molekylerna ner till ännu skadligare ämnen.   

I denna jord odlar vi våra livsmedel och låter korna beta. Kor äter några dl jord varje dag, de kommer också att få i sig slammet. Det är denna kemikaliecoctail som Svenskt vatten och Återvinningsföretagen anser att de har kontroll på och att den inte skadar oss. 

 

Från Oslo till Köping kommer varje dag en lastbil med släp lastad med avloppsslam. Detta mixas i Köping och åker vidare till Uppsala. (Någon som vet mer om detta?).

Lars Hylander, Docent i miljöanalys och undervisar på SLU och UU, kommenterar uppgiften med: Flera länder i EU har infört eller kommer att införa krav på förbränning av slam och återvinning av näringsämnen eftersom halterna av en del ämnen som analyseras blivit så höga att man inte får sprida mer slam. Förbränning kostar dubbelt, så det är klart att det finns en stor vinstmarginal om man kan köra skiten till Sverige. 

 

Ledningsläckage

Det Elizabeth S, Köping, inte heller nämnde är att reningsverket mottager lika mycket vatten från okända källor som från kända. En del av avloppsvattnet rinner också både in och ur ledningarna och kommer ner i marken och de täckta våtmarkerna i staden.

I Köpings kommuns VA-policy står att ”Kommunen ska eftersträva att det allmänna VA-ledningsnätet från och med år 2015 ska förnyas i en takt på 1% per år (motsvarande en förnyelsetid på 100 år) räknat som medeltal på en rullande 5-årsperiod.” Svenskt vatten rekommenderar en utbytestakt på 0,7% (motsvarar cirka 140 år) för vattenledningar och 0,6% (motsvarar cirka 165 år) för avloppsledningar. Källa: VA Årsbokslut 2018 Köping.

Utbytesttakten för avloppsledningarna i Köpings kommun är långt över 100 år, så visst kommer de läcka. (Åren 2014 till 2018 var utbytestakten 258; 423; 117; 398 resp 108 år, dvs 261 år i medeltal på 5 år). (KÄlla Årsbokslut för resp år, Köping).

Gång på gång är det haverier i kommunens dricksvattensystem, nu senast på Glasgatan (7 mars).

Göteborg hade en annons i Ny Teknik om åtgärder mot läckaget i dricksvattenledningarna.


En insändare i VLT skriver om
Mälarenergis taxehöjningar för VA pga eftersatt underhåll.

 

Avloppsledningarna i stan ligger ofta på stort djup, så pass djupt så få träds rötter når ner i den oftast syrefria miljön, ibland ligger rören  i grundvattnet. Detta till skillnad från små enskilda avlopp som ofta ligger på bara någon meters djup. Läckage där tas upp av trädens rötter. 

Varför påverkar inte dessa kommunala ledningars läckage miljön och ger föroreningar i Mälaren, i bäckar och i marken, och påverkar Köpingsbornas hälsa?

Hur kan marken ta hand om dessa rörläckage från en stor koncentrerad befolkning, när de små avloppen med infiltrationer, septiktankar, förbränningstoaletter och torrdass på landet döms ut?

 

Tvångsanslutning till Köpings kommunala reningsverk- varför?

När vi väl är tvångsanslutna till kommunens reningsverkssystem, kommer vi att bidra till att ytterligare förgiftat slam sprids på åkrarna, i st för att bli näring på egen tomt. Detta för i runda tal 100 miljoner kronor. 

Hur kan kommunen säga att våra områden utgör LAV §6 områden pga att miljö och hälsa skall skyddas?

Mer om lagen hittar du https://foreningen.va-i-tiden.se/2020/02/16/lagtexter-kring-va/ och här: https://foreningen.va-i-tiden.se/lagen-lagtexten/.

 

Några sakliga förklaringar på kommunens beslut om att ansluta oss  i Köping har inte framförts sedan beslutet 2016. I Mark och miljödomstolens förhandlingar  2018-12-13, så visades att våra avlopp inte utgör någon fara för miljö och hälsa (dricksvattnet) och att investeringarna för fastighetsägarna inte står i proportion till miljönyttan (se presentationerna av Peter Ridderstolpe och Roland Norlen). 

Är MMDs slutsats att området är attraktivt och sjönära enda verkliga skälet till kommunens tänkta tvångsanslutning av 235 fastigheter? 

 

Skyddsnivåer

Köpings kommun höjde skyddsnivån för P (fosfor) för hela kommunen till hög 2015 och fastslog 2016, att eftersom skyddsnivån var hög, så var man tvungen att åtgärda infiltrationerna och samtliga avlopp på Norra Mälarstranden.

Kommunen får inte enligt lag kräva hög skyddsnivå för N (kväve) och P( fosfor) i hela kommunen, utan detta skall göras för de platser där skydds krävs.

 

De kommunala reningsverken uppfyller inte hög skyddsnivå, och står för betydande kontinuerliga utsläpp, och tillfälliga haverier och bräddningar. P är reningsverken duktiga på att avskilja, det hamnar som hårt bundet metallsalt i slammet, av läkemedlen går hälften rakt igen och N är det sämre med, 20% är ett värde som jag fick från Smedjebacken.

EU kräver dessutom att svenska reningsverk blir bättre på att avskilja N , i annat fall hotar miljardböter.  Se mer om skyddsnivåer, fosforutsläpp och infiltrationer i  denna diskussiontråd.

 

HAVs konferens 5 mars. Allmänna råd är ej bindande.

Miljökontoren får enl Havs och vattenmyndigheten göra avsteg från skyddsnivån för både P och N. Se HAVs vägledning sid 59, som säger att : “AR (allmänna råd) ej  är bindande, prövning skall ske i det enskilda fallet”.

Dock kommer myndigheten inte att gå ut med denna information mer än så här, enl diskussion 5 mars 2020, med Peter Ridderstolpe, Lars Hylander och Åsa Gunnarsson m fl från HAV, i samband med en vägledningskonferans av HAV i Göteborg. Detta trots att de AR råden därmed ifrågasätts av HAV själva!
HAVs Åsa Gunnarsson och Lars Hylander fortsatte diskussionen mailledes därefter.

Svaren Åsa ger är citerad text från vägledningen för prövning och där blir allt extremt otydligt och skrivningarna  lämnar öppet för kommuner att ställa krav som gör noll nytta för miljön men skapar förtvivlan hos fastighetsägaren som tvingas till dyra för hen obegripliga åtgärder.

HAVs inspelade konferens 5 mars hittar du här.

 

HAV utredning på Formas

HAV startade en utredning hos det statliga forskningsinstitutet Formas för ca 1,5 år sedan. Men Formas klarade inte av sin uppgift ”Hur effektiv är marken att binda P från enskilda avlopp”.

Så nu har man omformulerat den till: ”Vad vet vi om markens förmåga att binda P”.

Detta efter att ha gjort en stor litteratursökning om fosfors bindning till mark, i vetenskaplig litteratur, men också i grå litteratur, dvs div rapporter, exjobb mm som inte är vetenskapligt förankrade. 

 

Till vilken nytta tvångsansluter och dömer svenska kommuner ut enskilda avlopp?

  • I Åstorps kommun är nu VA-systemet utbyggt till Maglarp m fl byar utmed Söderåsen. En insändare i Hälsingborgs dagblad skriver “Kommunala avloppet kommer bli miljöfarlig verksamhet”. Läckande pumpstationer och bräddningar riskerar att förstöra vattentäkten för Åstorp och Klippan.
  • Samma risk tar Köping genom att förlägga VA-ledningen i Mälaren.
  • Lyssna gärna på allmänhetens frågor från fullmäktige i Stenungssunds fullmäktige. Lyssna även på vad nästa talare frågar om: Är det “slump” att vissa områden på landsbygden får vägar och vägbelysning mm av kommunen, andra inte. Detaljplanen styr- men på vilka grunder? 
  • Vill ni ha fler kommuner som aktivt beter sig så, är Munkedal med Gårvik ett bra exempel,  men det finns även några som har ändrat sig. en av våra minsta kommuner Ed och den lilla orten Nösemark har sluppit centralicerade system.

Se denna länk till flera som tänkt om.

 

Ulf Svensson skriver om “Ökad hållbarhetsskuld inom VA – vad gör politiker och myndigheter?” 

 

Köping motion-ompröva beslutet

SD har lämnat en motion om VA-utbyggnaden på Norr Mälarstrand i Köpings kommun. Motionen är besvarad av Christer Nordling, VME, Köpings kommuns bolag för energi och miljö.Se länk

 

Motionen skulle ha tagits upp till debatt i fullmäktigemötet 30 mars, men är uppskjutet tills vidare. Se Köpings hemsida.

 

När motionen från Sd kommer upp nästa gång så återkommer vi i strategigruppen, och ber er komma till fullmäktigemötet. 

Vi är många som är oroliga och rädda för att inte kunna behålla våra hem eller fritidshus om projektet blir av, även om nu Salomonsson har sagt att projektet är för oss, men också att det blir dyrt.

 

Avslutar som vanligt med Den lilla människan Anna “I förnuftets tecken”, som tänker kring Corona virusets ekonomiska följder.

 

För det nationella nätverket VA-i-tiden.se

/Anders Segerberg

anders@segerberg.me

 

För facebookgruppen VA i tiden nätverk

/Tom Hagström

tom.hagstrom@vaitiden.se

 

PS: Om länkar inte fungerar på va-i-tiden: Så här löser du det tillfälligt. DS

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *