SOI 2020:10 /”Näringsförlust från hästar som hålls i hagar kan minskas om vegetationsbeklädda skyddszoner anläggs som kan fånga upp delar av den näring som riskerar lämna hagen.”

Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning. Statens offentliga utredningar 2020:10

Strängare regler för gödselhantering vid stall och i hagar och ett nytt hästregister
Inget verkar heligt längre i jakten på miljöbovar.  ”Mark bör inte användas som hästhage i mer än 10 år eftersom ackumulationen av näringsämnen då blir för stor.””För att minimera näringsläckage från hagar rekommenderas att hästtätheten i hagar inte bör överstiga 2–3 hästar per hektar, och att hagar ska ha minst 80 % intakt växttäcke, 10 % kan ha ett förtunnat växttäcke, men inte mer än 10 % bör vara söndertrampat.”

”Näring som lämnar hagar förs till stor del bort via ytavrinning. Hagar bör därför inte placeras i direkt anslutning till vattendrag eller annat ytvatten.”

”Näringsförlust från hästar som hålls i hagar kan minskas om vegetationsbeklädda skyddszoner anläggs som kan fånga upp delar av den näring som riskerar lämna hagen.”

Utredarna skriver: ”Sveriges ca 350 0001 hästar producerar årligen ca 2,9 miljoner ton träck och urin2, vilket motsvarar nästan 20 % av den totala mängden stall-gödsel från jordbruksdjur.”

De nya bestämmelserna ska handla om mockning av hagar, utformning av hagar, skydd mot vattendrag och lagring och hantering av gödsel. Sådana regler finns ju idag, men man vill nu att de ska omfatta all hästhållning. En ny EU-förordning som ska tillämpas från den 21 april 2021 kräver att medlemsländerna ska upprätta en central databas över alla anläggningar med landlevande djur,

Huvudsyftet med förordningen är att få kontroll på smittspridning och handel med djuren, men databasen ska även kunna användas för exempelvis miljötillsynen.

Betänkande av Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.

______________________________________________________________________

Kommentar:
För hästhagar skall man hindra näringen att komma ut i vattendragen genom gräsbevuxna slänter. Marken tar upp och bryter ner restprodukterna = retention.

För avloppsslam som sprid på åkrarna gäller att marken är effektiv att ta hand om näringen  och bryta ner farliga ämnen. Utredningen om slamhantering har visat på att spridningen utgör inte fara för miljö eller människors hälsa. LÄkemedelsrester, bakterier, virus, plastrester, kemikalier från reningsverken etc oskadliggörs.

För små avlopp gäller motsatsen. Markens förmåga att bryta ner bakterier, virus, läkemedelsrester fungerar inte i tillräcklig omfattning. Läkemedelsrester tar sig ut i vattendragen. Så gott som alltid krävs ombyggnationer av infiltrationerna, som ofta ersätts av minireningsverk.

Logik saknas

En kommentar

  1. Detta kan väl vara en relevant fråga? eller som en lantbrukare skrev:
    ”Som lantbrukare med djur, så kan det kännas bra att vansinnet drabbar en större del av befolkningen, då kanske det kan gå att få till en förändring?!” 
    eller som någon en annan skrev ”Globalismens rewildingavdelningsbidrag till avfolkningen av landsbygden!” 
    /MR

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *