Avloppsslam och spridning på åkrar, webredaktörens funderingar

Webredaktörens funderingar:

Det finns en stor tankemiss i uttalandet om att slam från reningsverken kan användas för att återanvända fosfor.

För att binda fosfor tillsätts Fe eller Al oxider. Dessa binder fosforn så hårt att växterna inte kan tillgodogöra sig fosforn.
Därtill har reningsverken tillfört stora mängder kemikalier, plast o gelbindande ämnen. Från vägar kommer skiten från slitage av däck, bilavgaser, oljor, metaller o all annan skit.
Därtill industriers och offentlig verksamhets avloppsvatten samt vatten från hustak och en del gönytor som innehåller de luftburna föroreningarna.
Allt det som inte åker ut i vattendrag o sjöar hamnar i slammet och återför därefter till jordbruket. 

Ytterliga avfall som biobränsleasla, kompost, fosforfällor av polsk bränd kalksten med ett uns fosfor i samt div annat som staden vill bli av med blandas ihop med avloppsslammet på vissa ställen i sverige o sprids därefter på åkrar i närheten. 

Annars sprids det rakt ut på åkern, eller körs rakt ut i skogen.

En plantskoleägare i Köping har sagt att det går inte att odla i denna gödsel, inget växer däri. 

Men denna giftblandade sörja körs ut på åkrarna och sägs då bidra till kretsloppet mellan stad o land och att fångad fosfor är bra för växterna.
Hjälper det att denna giftblanding är Revaq certifierad enl Svenskt vattens krav för att den skall bli bra näring för marken?

Bedrägeri i stor skala är vad det är. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *