va-i-tiden. Webbredaktören tar till orda.2019-11-13 /Avloppsbedrägeriet 2

Hej.

Skriver till er alla på Norra Mälarstranden i Köping, dvs fritidshusområdena i köping, Stäudd o St Aspholmen och be er också skicka in orosanmälan till Hallstahammars kommun, se nedan.

Skriver också som info till övriga områden som ingår i va-i-tiden.se nätverket, till en del riksdagsmän, till lokala och nationella media, sakkunniga m fl.

Du finner detta brev på hemsidan (va-i-tiden.se), lagt under fliken Stugupproret/ Webbredaktören tar till orda.
Mer att läsa finns på hemsidan, som ständigt för in nya inlägg. Samlat en del som jag inte hunnit med under sidan va-tips, seFliken TV, Radio, Tidningar

_____________________________________________________________________________________

Vi på Köpings Norr Mälarstrand, skall ju anslutas till kommunalt avlopp o dricksvatten för att vi är de stora förorenarna i Mälaren och hotar miljö o hälsa pga våra stora utsläpp. Nu skall Stäuddsbäcken i fjärden ut från Köping i Natura 2000, få en kraftig  påfyllning av näringsämnen och föroreningar från avloppsslamshantering från Tränsta i Hallstahammar, det jag skrev om i tidigare brev, “avloppsbedrägeriet”
Ytterligare en bäck rinner i närheten av betongplattan och mynnar ut vid Kolbäck ut i Strömsholms kanal och vidare ut i Mälaren.

När Havs och Vattenmyndigheten säger att de små avlopp är de stora hoten mot miljö och hälsa, vill jag säga,  att de övertolkar lagen. Detta regelverk används sedan av miljöinspektörer och miljönämnder och politiker i kommunerna ivrigt påhejade av VVS branschen som ser 60-100 miljarder kronor som skall investeras i ny utrustning.
200 -400 000 enskilda avlopp måste åtgärdas enl HAV resp VVS branschen. Det är därför även ni runt om dessa åkrar i Tränsta har tvingats bygga om era avlopp. Ni har ju ansetts utgöra risk för miljön o er hälsa. Vattendrag o Östersjön övergöds av oss på landsbygden o dricksvattnet förstörs. Domar i va ärenden visar att i stort sett oavsett hur långt man bor ifrån ett vattendrag så kan detta påverka sjöar och hav. Lite skämtsamt, men också med stort allvar, har va-i-tiden nätverket diskuterat okända vattenådror, som snabbt leder näring och föroreningar till närmaste vattendrag. Annars borde ju marken ta upp ämnena.

Däremot är det helt ok att samla 30 000 människors bajs och urin mm, dvs 5000 m3 avloppsslam från reningsverken på en betongplatta i Tränsta/Hallstahammar där “bioaska”, fosforfällor i form av kalksten från Polen (Polinite), torv, urin mm skall blandas ihop i industrimässig skala. Köping “producerar” 3500 ton avloppslam per år (2015).

Slam som är bajs och urin från människor, vägars föroreningar och allt annat flytande som man vill få bort ur samhället och som inte tas om hand om av egna reningsverk på sjukhus, fjärrvärmeverk (rökgasfilter kan rengöras genom att spola av dem med vatten) eller tvättanläggningar för bilar . Därtill alla kemikalier, plastpartiklar, förtjockningsmedel med polyamider och massor med Al eller Fe föreningar som används  i reningsverken för flockningen, för att föroreningarna skall klumpa ihop sig.

Michael Richter skriver: Avloppsslam- vad innehåller det.

Till Ryaverken i Göteborg tillsätts en mängd plast och kemikalier. Plasten som tillsätts är allt annat än bra för människan, eftersom den är cancerogen. När kor betar på marken, så får de i sig jord också. en får vi cancerogena ämnen i oss genom mjölken eller köttet.
(Länk Miljörapport 2015, Köping, Norsa som jämförelse)

Lena Jarlöv och Gunnar LIndgren skriver i GP om Giftigt slam fortsätter spridas på vår åkerjord.
Gunnar Lindgren har 2014 skrivit ett remissvar till miljödepartement, och skriver på sin hemsida Ren Åker Ren Mat om vad slamspridningen innebär för vår hälsa. Vi tror att vi får ett kretslopp mellan stad och land genom att sprida vår skit på åkrarna, men kretsloppet förstörs av gifter som kommer till och tillförs reningsverken. Kvar blir att vi dumpar plast, metaller och gifter i jorden. (Se breven nedan.)
Har verkligen bonden nytta av slammet på åkern. Metallmängden är ungefär lika stor som fosforinnehållet. Dessutom binds fosforn hårt till Fe föreningar.
För  Gifter i avloppsvatten hamnar oundvikligen i slammet och därmed i vår livsmedelsproduktion.

Skall vi gynna svensk mat eller blir våra jordar mer och mer förstörda,
så vi skall undvika svensk mat?

Denna skit för ca 30 000 människor skall nu spridas på några km2 åkermark direkt utanför tomterna på Tränsta utanför Hallstahammar. Lakvatten tillåts rinna rakt ut ifrån gödselplattan och när plattan spruckit rinner lakvatten rakt igenom den och ner i marken (Jag ställer mig starkt frågande till hur en 30 cm betongplatta utan armering och ingen gummiduk under och som är 2 fotbollsplaner stor klarar av att inte spricka då tunga lastbilar och traktorer skall köra på den dagligen. ) Plattan lutar idag och har inga kanter. Ifall den låg horisontellt nu kommer den inte om några år göra det, när den ligger direkt uppe på matjorden och tjocka lerlager därunder. Några meter ifrån ena hörnet finns en avloppsbrunn till ett 6″ rör som går igenom plattan och ut utanför plattan. Där skall en pump installeras och en gjuten betongtank för 5 m3 lakvattnen. Ifall det regnar 20 mm i samband med ett åskväder, så kommer 20 liter vatten/m2. det blir 300 000 liter, dvs 300 m3 på 15 000 m2.  Biototal säger att denna tank är ovanligt stor, det brukar inte behövas. Vid snösmältning så ligger stora mängder vatten på plattan och gödselhögarna, när den smälter så kommer liknande stora mängder att rinna ut ifrån plattan, likt för reningsverken som bräddar stora mängder orenat avloppsvatten rakt ut i vattendragen i samband med stora regn och stor snösmältning. Men det är ju inget farlig! Det kan ju inte förstöra miljön eller hälsan- eller?

Bonden, företaget Biototal och kommunen ser inga problem med dricksvattenföroreningar. Inga problem med lukt, bakterier, virus, och läkemedel. Inga problem med övergödning av Mälaren från bäcken som rinner 150 m från plattan. Inga problem alls enligt Hallstahammars kommun. Inga problem för Köpings kommun heller, eftersom utsläppen orsakas på en annan kommuns mark. Att utsläppen rinner ner i Mälaren 3 mil söderut gör inget.
Köping har spridit avloppsslam på åkrar i Köpings kommun ner mot Mälaren, inte heller det förorenar mark eller dricksvatten, det bidrager bara till ett hållbart kretslopp mellan stad och landsbygd!
Uppsala luktade det bajs för någon månad sedan, då 1500 ton avloppsslam spreds på åkrarna runtom tätorten.

 

Det finns ingen logik med hur myndigheter och kommuner agerar för att bli av med reningsverkens skit från städerna resp mot landsbygdens små enskilda avlopp.
Vi på landsbygden tvingas investera 100 tusen till miljonen för oftast, i mitt tycke, helt onödiga åtgärder, och tvingas sälja stugor o hem. Åtgärder genom att bygga om infiltrationer, byta till minireningsverk, eller tvångsanslutas till kommunala anläggningar.
Omgivande mark runt avloppsanläggningen anses av Havs och Vattenmyndigheten, som vägleder bedömningarna kring små avlopp, inte ha någon förmåga att ta upp avloppsprodukterna och bryta ner/fånga det i en retentionsprocess. Därför godkänns inte stenkistor, därför skall infiltrationer bytas efter 15-20 år och fosforfällor användas i slambrunnarna, därför skall minireningsverk ständigt påfyllas med kemikalier och ha service och el för att fungera.
Bevis som vattenprover, avsaknad av luktproblem, avsaknad av påvisad påverkan från enskilda små avlopp utgör inga bevis för oss i domstol. Hav framför at bedömningar skall göras övergripande, och önskar att ett GIS stött kartunderlag används för bedömningen.

Därför skall också avloppsdeklarationer göras vart 7:e år enl förslag till den statliga utredningen som Anders Grönwall höll i förra året. De som fått sina avlopp utdömda ställer sig ofta frågan på vilka grunder som beslutet är fattat, men får oftast inget svar, mer än att beslutet kan överklagas- Gör inte det, begär av kommunen att de återkommer med varför. Det skall inspektörer och Miljönämnder kunna svara på.
Gör man det så svarar Mark och MIljödomstolen att det är kommunernas ansvar att göra bedömningen, och att de har rätt att döma ut avloppet. Kan man inte det idag, hur blir det då när privata avloppsbedömare skall inspektera?

 

När det gäller avloppsslammet från reningsverken så talar Biototal om att marken har en mycket stor nedbrytande och fångande förmåga dvs retention. Då talar man om att marken innehåller miljarder mikrober och bakterier som gör jobbet, så att avloppsslammet fullt med bakterier, virus, läkemedel, PCB, dioxiner metaller mm tas om hand om och blir ofarligt.

 

Varför fungerar inte våra infiltrationer på landsbygden, när 25 miljöföroreningar avskiljs 20 bättre i markbädd än i allmänna reningsverk.
I Hallstahammar skall nu erbjudas en plats för slammet från reningsverk runt om i trakten.
De fångade miljöföroreningarna skall  spridas på åkrarna, resten har redan åkt ut i vattendraget efter reningsverket.

När landsbygdens små avlopp döms ut gentemot städernas avlopp, som passerar reningsverk och där slammet senare sprids på åkrarna på landsbygden,är det verkligen att tala om att sila mygg och svälja kameler (eller är det blåvalar?).

Skall vi ha olika lagtolkningar för hur vi hanterar samma bajs och kiss från människor (och djur)

/Anders

Anders Segerberg
anders@segerberg.me

 

PS:

DS

_______________________________________________________________________________

Brev, orosanmälningar, politiska reaktioner etc kring det jag ovan framfört finner du här:

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *