Varför stoppa tvångsanslutningarna. Brev MP

Från: Peter Ridderstolpe
Skickat: den 26 april 2019 12:05
Till: Maria Gardfjell <maria.gardfjell@riksdagen.se>
Ämne: SV: MD/Regeringen måste ta tag i frågan om” de små avloppen”

Hej Maria

Den här frågan om små avlopp är mycket större än vad man kan tro i förstone. Det låter märkligt att hårt satta miljökrav (hög skyddsnivå= 90% fosforrening över anläggning) kan vara negativt för miljön (och människors hälsa) men så har det faktiskt blivit inom detta område.

I mitt remissvar till Hav som jag skickade dig, WRS Remisssvar vägledning för prövning 20190414 och Remisssvar Grönvall 181028från WRS förklarar jag sammanhangen. Skälen till att man måste få en nationell ändring av nuvarande regelverk och vägledning för små (och stora avlopp) är många. Sammanfattar nedan några av de viktigaste (obs kortfattat och förenklat)

1. Övergödning är inte ett stort problem i hela Sverige.
I större delen av Sverige är vattendragen undernärda. Detta uppmärksammas inte av vattenmyndigeten åtgärdsprogram, men upplevs negativt av vanligt folk (undernärda och giftiga fiskar). Inom större delen av Sverige behövs endast biologisk rening av avloppen från små avlopp. De höga krav på fosforrening som nu ställs på små avlopp blir ofta kontraproduktiva. Hörde senast igår att förtvivlade husägare i Orsa och Mora (där sjöarna är ropar efter fosfor) har tvingas ersätta sina infiltrationer med minireningsverk! Vem/vad gynnas av detta?

2. Smittskydd och resurshushållning samt i vissa fall mikroföroreningar (fra läkemedel) är de viktigaste frågorna att nu att tag i när det gäller våra avloppsystem, stora som små.
Såväl de kommunala som enskilda avloppen har kommit långt kommit vg recipientskydd,  ytterligare krav sällan motiverat,  ofta/alltid mycket dyrt. De problem vi ser i form av övergödning i sjöar kustvatten har andra orsaker än utsläpp. Gamla synder i form av internbelastning är de viktigaste i sjöar, påverkan på näringsväven i de viktigaste skälen till grönt vatten längs våra kuster.


3. Hög skyddsnivå för fosfor oftast meningslös.
Hög skyddsnivå (90% P rening) ofta meningslös för små avlopp som släpper ut till mark. Detta då restfosfor fastnar och tas upp av biota påväg ut mot ytvatten.
Kostnaden för att uppnå hög skyddsnivå alltid mycket dyrt (orimligt dyrt). De krav som idag ställs på FÄ med befintliga infiltrationer innebär att FÄ tar bort några hundra gram fosfor från sitt avlopp (ofta som kemslam till ARV) för en kostnad som utslaget per kilogram P brukar hamna på över 15000 kr. Detta är inte kostnadseffektivt!

4. Dagens felaktiga problembeskrivning för hur vattenvården skall bedrivas
Dagens felaktiga problembeskrivning för hur vattenvården skall bedrivas (övergödning och små avlopp ett stort problem) tillsammans med (anorektiskt satta) MKN avseende övergödning, gör att kommuner tvångsansluter harmlösa och resurssnåla enskilda anläggningar till kommunala reningsverk.
Detta ger mycket sällan någon miljönytta men alltid stora kostnader för enskilda och VA kollektiv. Idag pågår en omfattande omstrukturering från små avlopp till storskaliga system. Detta ökar sårbarheten i samhället.

Vad gäller dina frågor:

Man kanske bör undvika retorik som ”fattigpensionärer” men faktum är att det är just denna utsatta grupp i samhället som drabbas hårdast av felaktigt ställda miljökrav. Det är här politiken kommer in, det kan inte vara värt att kapitalsvaga människor tvingas använda sina besparingar för att investera i (onödig) fosforrening eller ännu värre sälja gård och hem då de inte har råd med anslutningsavgifter. Detta drabbar tusentals människor idag. I Finland har man ändrat sina regler och ger tex undantag för äldre.

Naturvårdverket är den naturliga tillsynsmyndigheten för avlopp på nationell nivå. De har tradition inom detta område, (förhoppningsvis) kompetens och helhetssynen samt vana att arbeta med andra expertmyndigheter. Allt detta saknar HaV. Uppdelningen i stora och små anläggningar ologiskt och har inneburit att helt olika krav ställs på små resp stora anläggningar. För små avlopp kunde Folkhälsomyndigheten vara mer relevant än HaV då ju  risker med små avlopp fra handlar om skydd av brunnar.

Vad gäller Grönvalls utredning och miljöministerns svar, så ger den inga förslag till hur man ska få till balanserad och framåtseende myndighetsutövning på avloppsområdet.  Läs gärna mitt remissvar på utredningen (se länkar ovan)

Maria:
Mitt hjärta tillhör miljöpartiet men jag är grymt besviken på hur lite partiet förstått av dessa frågor.  Carolina Skogs svar under interpellationsdebatter förra året visade med all tydlighet detta. Hon sa bla  ”att vi ska ha mer avlopprensning också på landsbygden” att regering och myndigheter arbetar för kostnadseffektiva lösning” att regeringen satt till en utredning (Grönvalls) som kommer att visa hur avvägningar skall göras”. Retoriken låter kanske bra men sanningen är en helt annan.  Miljöpartiet borde kunna och vilja mer i dessa viktiga frågor.

Tacksam om vi kan fortsätta dialog och utveckla strategi framåt. Viktigt och aktuellt för de små avloppen just nu är att nya allmänna råd kommer tas fram. På längre sikt och för de stora avloppen finns mycket att göra. Se förslag jag tidigare gett dig bifogas igen. Politikerförslag (små)avlopp M Gardfjell 2018-02-11

Trevlig helg/Peter

___________________________________________________________________________________________________

Från: Maria Gardfjell <maria.gardfjell@riksdagen.se>
Skickat: den 25 april 2019 16:45
Till: Peter Ridderstolpe <Peter.Ridderstolpe@wrs.se>
Ämne: Re: MD/Regeringen måste ta tag i frågan om” de små avloppen”
Några frågor:
– Varför skulle det bli bättre om Naturvårdsverket tar över?
– Kan vara bra om man undviker retorik om ”fattigpensionärer” om man vill uppfattas som seriös?

Maria Gardfjell

Riksdagsledamot (MP)
Vice ordf i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott

____________________________________________________________________________________________

24 apr. 2019 kl. 09:57 skrev Peter Ridderstolpe <Peter.Ridderstolpe@wrs.se>:
Hej Maria

De små avloppen har vuxit till ett problem som nu måste åtgärdas. De handlar inte om avloppens utsläpp, utan om en missriktad myndighetsutövning som tvingar fastighetsägare att investera i mycket dyrbar och för miljön ofta helt meningslösa åtgärder. De som drabbas (med höga viten eller tvångsanslutningar ) är inte sällan fattigpensionärer. De som tjänar på  de sk miljöåtgärderna är teknikleverantörer av minireningsverk, fosforfällor mm.

Jag skulle vilja be dig läsa WRS remissvar till HaV,s vägledning för prövning av små avlopp där jag förklarar sammanhangen.

Som du ser i min skrivning är gällande Allmänna Råd är ett stort hinder för att får helhetssyn och rimlighet i bedömningar och kravställande. Därför behövs nya Allmänna Råd. Helst borde såväl små som stora avlopp föras över på naturvårdverket.  Jag tror MD/Regeringen måste kliva in och styra upp det kontraproduktiva och människofientliga miljöarbete som HaV,s bedriver.

Tacksam om du återkopplar.  Hur för vi frågan vidare?

Hälsningar

Peter

Peter Ridderstolpe
www.wrs.se

Årets hållbara företag i Uppsala 2017!
PS: Tänk på miljön innan du skriver ut detta e-postmeddelande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *