Hur mycket näringsutsläpp står Skarven för?

Mickefix Richter
Detta visar ytterligare på Länsstyrelsens oförmåga att förstå problematiken då de inte kan eller gör skillnad på våra inhemska djur storskarven och invasiva arter som den Kinesiska mellanskarven som nu vållar stora bekymmer runt om i Sverige och som nu riskerar att tömma våra sjöar på fisk och bl.a.. förstöra våra öar och kobbar. Bara i sjön Roxen äter dessa skarvar här upp ca 300ton om året. Alltså lika mycket som sjön producerar, bara här motsvarar detta 3 ton fosfor och 6 ton kväve till Östersjön. Mellanskarven återfinns nu längs hela vår kust och i många sjöar. Ofta består bytet av mört, abborre och tånglake.

En skarv äter omkring ett halvt kilo fisk varje dag. Skarvarnas spillning består till stor del av frätande ammoniak, vilket gör det svårt för växtligheten i närheten av skarvkolonin att klara sig. Skarvkolonier tar därför ofta helt över små öar vilket lokalt kan få stora konsekvenser. Dessa öar utmärks av döda träd och brist på annan växtlighet. Om skarvarna försvinner omvandlas ammoniaken till nitrat vilket fungerar som gödsel. Det saknas exakta uppgifter över skarvbeståndets storlek i Sverige men sannolikt uppgår det till mellan 35 000 och 40 000 par där varje individ äter up till ett halvt kilo fisk om dagen, vilket blir till betydligt mer under själva häckningsperioden. Att då jämföra detta med sjön Roxen där det nu beräknas finnas 6–7 000 skarvar i sjön som bara här har producerat ca 3 ton fosfor och 6 ton kväve varje år.

Mickefix Richters foto.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *